Jäkla tipsfrågor!!!

Jag sitter här och har varit ute i skog och mark sedan 7 i morse. Vi har pluggat ministrar mm mm... Men vad händer... Inte en fråga.... Gick åt helvete kan jag säga. Jäkla tipspromenad... Eldningen tog nästan 9 minuter vilket INTE är OK... Men i vilket fall som helst så hade vi fantastiskt roligt tillsammans... det är ju det som räknas... Eller hur??? 

Pluggande inför långpromenaden!

Just nu sitter familjen samlade runt datorn för att försöka söka reda på information om namn på ministrar, sporthändelser, nobelpristagare mm.mm Allt för att försöka komma lite högre upp p poängtavlan i år. vi har alltid satsat på att ha kul och umgås med folk ute i skogen... här i bygden så är det ca 165 lag med 4-8 deltagare i varje lag som går. En helt underbar marsch på ca 1 mil genom skog och mark med en massa olika kontroller... Man ser fram mot den varje år. Man träffar mycket folk som vänder hem på den här dagen.. Så det fikas, skrattas, snapsar, skrålas mm mm bland buskarna.. Hur underbart som helst.. så vi får se hur det går i morgon... bara vi kommer bättre än förra året så är det lugnt. Så ha en bra lördag alla. Jag och min familj drar till skogs... Hehe

Frid över kyrkogården

Har precis kommit hem från kyrkogården... Där lyste det tända ljus överallt. Det såg ut som ett hav av lyktor i höstmörkret. Det är en nästan helig anda över gravarna just denna helg... Skänker en tanke till min far och svärmor som är begravda där nere... Mysigt... 

Aaarrghh! valpen har gjort bort sig!!!

Vaknade inatt av att sonen kommer smygande in i sovrummet... I och för sig inget ovanligt, men när han utbrister... "Oohhh... Vad äckligt!!! Nille har pissat i sängen!!!" Då önskade jahonom dit pepparn växer... "Gubben min" vaknade naturligtvis och började gorma och skulle naturligtvis kasta ut honom... Men jag... Lilla jag.. Jag vet att det är galet, men jag drog täcket över huvudet och försökte att utestänga alla okvädningsord som min lille Nille var helt ovetande om eftersom han helt lugnt snarkade vidare... Helt utslagen var han.. Hans gamla husse och matte var ju på besök med Hugo (rottweilern) och han hade haft fullt upp hela kvällen. Innan vi gick och la oss så började Nille att harkla sig och försöka stöta upp någonting som troligtvis retade halsen på honom... För att lösa problemet så kastade han sig på vattenskålen och tömde den kl 23.30... Klart att han har fått ett missöde inatt... Som tur är så är det ju bara småskvättar...Men detta innebär bara att jag får byta alla sängkläderr idag och sanera sängen. So what!!!

Nu vet jag att många skakar huvudet åt detta och tycker att detta är jätteäckligt, men... har man haft barn i över 25 år och alla har under en period kommit in på nätterna och lagt sig, så har det hänt både en och annan olycka i sängen... Vad kan jag säga annat än att jag efter alla barn är härdad när det gäller det mesta... Herregud... Det finns ju tvättmaskiner... Eller hur?????? Man ska inte straffa eller slå... Däremot kan man förebygga och förbereda för eventuella missöden...  NEJ TILL VÅLD!!!

Storfamiljens nackdelar

Jag har precis stått och stekt hamburgare till 7 personer. Det är sådana här gånger som man märker att det tar tid. Man kan ju inte springa ner till korvkiosken och köpa för då blir man ju ruinerad. 67 spänn gånger 7... Räkna på det ni!!! Ändå så kändes det som ett smidigt kvällsmål och så fanns allt i frysen också vilket är ett stort plus. Jag slapp springa ner och handla... Jag har ju pippi på att handla annat som kan vara bra att ha. Men det är inte förrän jag har kommit hem som jag brukar undra varför jag har köpt det och det... En riktig gottegrris kan jag vara. Jag blir alltid sugen på både godis och glass när jag handlar. Speciellt när jag är hungrig så kan all min logik och ekonomiska sida ta semester... Så idag kändes det skönt att allt fanns hemma... Sparade mig säker både en och annan krona.... 

Smörgåstårta!

Fick en härlig överraskning av min storebror och mamma idag. Dom ringde till jobbet och frågade om jag bjöd på kaffe... Klart jag gjorde. Så kommer dom smygandes med en hembakad smörgåstårta. Så god den var... Önskar baratt jag hade haft en kamera tillgänglig så ni hade fått se så fin den var...Jag känner mig riktigt upplyft och uppskattad just nu... Så tack kära bror och mor...

Valpen har fått fnatt!

Sitter på jobbet och skrattar åt min lilla valp som gör allt just nu eftersom han har en stund av "energikick"... Han hoppar, snurrar runt, drar i mina skosnören. Jagar ett hopknycklat papper över hela kontoret och är allmänt... HELT LJUVLIG!!! Jag önskar att alla som kunde skulle skaffa en sådan här liten glädjemaskin... Man kan inte vara på dåligt humör...

Sonen kom förbi och valpen fick ett glädjefnatt. Man känner sig älskad hur man än ser ut för dagen... Man har alltid någon som möter en i dörren när man kommer hem med ett glatt skall... Jag kommer aldrig mer att vara utan en hund...


Stolt moder är jag!!!

Igår hade min dotter en tenta som hon har fasat för länge. Hon har varit så nervös inför den så hon har nästan "läst så ögona blör"... Så igår var det dags. Hon skulle ha en muntlig tenta i ämnet anatomi... Nu kan jag ju inte ett skit om det ämnet. Jo klart att jag har koll på det vanliga, men på latin kan jag INGENTIG.. Men så till slut ringde min dotter och var sprudlande glad. Hon hade åstakommit ett A i betyg... Det högsta man kan få... Jag blev så glad för hennes skull eftersom hon hade fått göra ett studieuppehåll på 6 månader om hon hade "kuggat"... Vilken fruktansvärd press att ha på sig inför ett sådant prov...

Men som sagt var så klarade hon det med bravur och jag är SÅ STOLT... Kämpa på gumman....

Tjockhuvud!!!

Det är vad jag håller på at bli... Jag har som sagt var en ordentlig förkylning som håller på att bryta ut... Bara det inte är den omtalade??? Det vore för bedrövligt ju... Sablar... Jag har inte vaccinerat mig och just nu så undrar jag ... Ska man??? Eller ska man inte???Jag har inte tid med att vara hemma från jobbet nu. Barnen är ju hemma på höstlov, så det blir ingen vila ändå... hHehe... Nä det är väl bara att stå ut, antar jag... Lite alvedon och kaffe så klarar man det mesta här i livet...

Natt-Spatt...

Mina fötter och händer har värkt och varit så rastlösa i natt så jag tror jag blir galen. Det har inte blivit många timmars sömn. Det är fruktansvärt när det riktigt "kryper" i en, och man inte vet hur man ska ligga för att det ska bli bättre... Testade alvedon igår, men icke då... Blev helt vansinnig till slut. Det kröp av irritation i hela magen... Vad ska man göra??? Finns det någon som har ett BRA tips???
 

Nära naturen!

Denna syn mötte mig i morse när jag öppnade dörren för att åka till jobbet. Två rådjur på vändplatsen... utnaför min ytterdörr

Så här kan det se ut "ute på vischan" på morgonkvisten... Vilken underbar natur vi har. Eftersom dom är rätt skygga, så är jag glad över att ha fått med dom på bild. Man brukar ju inte ha kameran redo när man ser dom, men idag hade jag kameran vid fötterna när jag öppnade ytterdörren. Så det var bara upp med kameran och trycka av... Man kan ju inte tro att jag står i dörröppningen och tar bilderna...

"Min lille Katt"

Närhelst vår katt Coco visar sig så vill Nille leka jage och busa runt...Så fort Nille kommer åt så är han på kattmaten... Mums!!!
Jag vet inte om vår lille valp har personlighetsstörningar. Han verkar tro att han är en katt. Han snor kattmat när han kommer åt och kastar sig in i vilda lekar med vår katt Coco... Det är roligt att se vilket härligt förhållande de kan ha även om de tillhör två helt skilda arter ... Men de här två har ett underbart katt-hund liv... Man blir så glad när man ser hur mycket dom har fäst sig med varandra. 
Jag skulle tro att Coco saknade någon att busa med eftersom vi hade hennes bror i huset också. Tyvärr så blev han troligtvis påkörd av grannen... (på den lugnaste gatan/vändplatsen i hela samhället). Grannen kom i alla fall över och bad om förlåtelse eftersom han trodde att det kunde ha varit han. Samtidigt som det var tragiskt så var det ändå skönt att veta. Grannen var dessutom helt förstörd efter han hade sett mina barn skrika och gråta när vi hittade katten död på vår gräsmatta...  Det är så lugnt härpå gatan, så man har börjat känna igen vilka bilar som kommer eller åker utan att titta efter... I alla fall så hade ju katten sin bror att röja runt med tills olyckan hände. Så nu verkar det som om vår lilla valp har fått ta Macho's plats i hennes  liv... 
Nille har dessutom fått "dille" på kattmat. Jag hittar honom i Chanel's matskål så fort någon har glömt att stänga dörren in till rummet där hon har sina grejer... Chanel är min dotters katt, som jag passar medan hon är uppe i Södertälje en sväng... Den katten går tack och lov också bra ihop med Nille och Coco, så det fungerar bra...  
Man får se efter var man sätter fötterna bara...Nuddar man valpen så skriker han till och försvinner med ett anklagande uttryck i ögonen. I alla fall så har jag funnit en ro i livet med dessa djur. Dom är alltid glada och välkomnar mig när jag kommer hem. Min katt väcker mig varje morgon med en massa kel.(Kör sin kalla nos mot näsan på mig o.s.v)  Hon vill bli klappad och utsläppt samma tid varje morgon. Jag skulle kunna ställa min väckarklocka efter henne... Så precis, är hon i sin egen tidsinställning... (Undrar just varför inte JAG kunde ha den inställningen också)
I alla fall så ger mig mina djur en otrolig glädje. Det är ren och skär rehabilitering för själen, att ha dom i huset...

Var är solen???

Jag saknar solen och värmen. Jag säknar det så in i h...te... Denna snålblåst och evigt regnande kör ner mitt humör i botten. Det är värdelöst at gå utanför dörren och mörkret kommer tidigare och tidigare på kvällarna. Jag får ta fram en massa värmeljus och tända tror jag... Menhösten är helt klart en hemsk tid för mig. Om jag inte hade haft min hund och katt så hade jag nog beställt en restresa... Jag vill ha sol.............

Blogginlägg!!!

Okej... Idag har jag tagit tid till att kolla runt på lite olika bloggar, och vad ser jag... Vad  är det som är så intressant med att se ut som alla andra... Modeblogg på modeblogg... Va sjutton... Skapa er en egen stil människor. varför skulle folk titta och lyssna på alla dessa inlägg. Klä på er som ni vill... Njut av den figur du har för dagen, och låt INGEN tala om för dig att du borde platsa i en storlek 32-34... Det är en önskedröm som inte många (normala) människoformer platsar i, utan att vara 15-16 eller anorektiker... Trivs med den du är, så har du åtminstone ett levnadsvärde medan du kämpar mot dina extrakilon... Jag ska ta tag i mina i morgon... Kanske!!! Det är lite svårt eftersom jag älskar god mat och att ta en öl eller ett glas vin till maten. Allvarligt talat... Jag är  45  år gammal och har 5 barn... Jag har ingen inspiration att se ut som 16 och att aldrig ha fött ett barn. Jag älskar mina barn... Så jag tar min kropp som den är och vet varför jag har den... Men varför hittar jag ingen modeblogg som talar om för MIG vad jag kan klä i att ta på mig när jag går på fest... Måste ALLA modeller vara pinnsmala och se ut som hungriga offer för att bära upp ett plagg... Nej fram för sundare livsstilar och större plagg på modevisningar. Det är ju ingen normal viktig människa som kan ha på sig det, utan att plagget tappar formen...  "Size Zero"... Good bye säger jag..... Njut av den du är och våga vara dig själv i denna modefixerade värld... Kram till "normaliteten".... 

Cocos och Nilles lilla krypin...

Nilles lilla koja...
Här har mina djur sina små krypin när dom vill vara ifred. Det lilla huset fick jag av min storebror idag... Visst blev det fräckt. Tyvärr så har han ju hunnit bli lite större än när brorsan mätte honom så det kanske får bli en liten väntsal på altanen, så katterna har någonstans att krypa in under tiden som dom väntar på att någon ska öppna  dörren och släppa in dom...  Beställningar ??? 

Svärfar på besök..

Jag har haft svärfar på besök en sväng på jobbet idag. Han hade med sig en present till min man och hans bror. Det var en Orrefors skål till dom var, som bär med sig många minnen av deras mor.En härlig gåva med nostalgisk betydelse. Jag kommer ihåg var "farmor" brukade ha den när vi hälsade på. Det är en av de grejer som man kommer ihåg rätt så bra. Orsaken till det, var att den ALDRIG var dammig... Hemma hos mig blir allting dammigt på nolltid, men inte hemma hos dom. Alltid snyggt och prydligt och rent i vartenda hörn. Här hemma så är det ju "lite" skit i hörnen, men det är ju för att man är så många... Man virvlar ju upp dammråttor överallt. Jag letar,  och dom håller sig undan... 
Men jag har i alla fall försökt med att utrota dom, jag har bara inte lyckats så bra... Dessutom tror jag att man städar för rent i sina hus idag. Man måste bygga upp sitt immunförsvar ju. Det är i alla fall min filosofi och det är många som skulle må bättre om dom accepterade att man inte dör av det... Sen är det lite skillnad på rent o rent... Skulle jag ha allt i topp-trim här hemma, så skulle jag lika gärna kunna ta repet med en gång. Jag skulle stressa ihjäl mig... Så jag tar det lugnt och hoppas att "mina nära och kära" tar mig som jag är... För jag ändrar mig inte...  Kanske den dagen som huset är tomt och barnen är utflugna. Då kan jag ha det rent och snyggt och gå och pilla lite här och där... Men fram till dess så lever jag mitt livi harmoni med mig själv... 

Tandläkar besök...

Jag har varit hos folktandvården och gjort en undersökning... 4 bilder.. Skrapa i tänderna lite... Ny tid och ut... 700 kronor fattigare efter en kvart. Snacka om att ha gjort tandvården till en klassfråga. Välj att handla mat eller sitta hos tandläkaren i en kvart... Satan vad irriterad man blir. När man då betalar så mycket för dessa bilder så tycker man ju att man borde ha rätten att använda dom som man vill... Men nehe du...
Jag var tvungen att åka till en annan tandläkare för något år sedan på en s.k jourtid och åkte då till folktandvården för att ta med mina röntgenbilder som jag hade tagit någon vecka innan. Hade ju varit gott att slippa betala för nya bilder en vecka senare menar jag. Bilderna fanns ju redan och jag hade betalat ordentligt för dom... Men fick jag låna med mig dom... NÄHÄ DU!!! Det gick inte för sig. Så varför ska man betala för något som man inte kan be om att få låna med sig när man är tvungen att åka akut till annan ort... Jag fattar inte det. Principsak... Det är vad det är... så nu är jag fattigare och ingenting har blivit gjort mer än att jag har 4 nya bilder i ett arkiv hos folktandvården... Over and Out

Det bara tog stopp!

Idag så skrek kroppen bara NEJ, när jag kämpade med alarmet i morse. Jag tryckte på snooze gång på gång och jag kom bara inte upp som jag hade planerat. Det fanns inte en tanke på att jag skulle dra mig till jobbet. Jag tog med mig min dotter och drog till dom stora töserna i Jönköping istället. Jag hade en deadline att vara tillbaka på jobbet och det gav mig ett par timmar utan en tanke på jobb, barn eller måsten. Det behövdes en stund för att bara ladda batterierna igen. Så jag , Emma och "lille Nille" träffade "de stora töserna" och åkte en sväng till A6. Inte för att jag hade några pengar att handla för utan för att jag var tvungen att köpa ett par byxor till lilleman. Han har vuxit rejält på sista tiden. Så det var dag att öka en storlek på kläderna. Jag passade på att handla 3 och betala för 2. Så nu har han 2 nya tröjor och ett par nya byxor. Det kostade mig 448 kronor så det var ju helt okej. Jag var tvungen att vara hemma till senast 3 på eftermiddagen eftersom vi hade en container som skulle lastas på jobbet och jag var tvungen att göra lite förberedelser. Det var ett par pallar som var för höga för att kunna köras in genom dörrarna på containern så vi (jag och min äldsta dotter) lastade ner och bandade om pallarna. Det kändes som en jäkla tur att jag tog den här lilla timeouten idag. 
Ibland känns det som att hela livet bara består av måsten. Jag har dessutom ett extrajobb där jag jobbar ett par timmar då och då, men det är en sorts avkoppling för mig. Det är en plats där min själ får koppla av och jag får perspektiv på vad som är viktigt i livet. Inte undra på att jag trivs med det extraknäcket... Det handlar inte om pengar utan om att "få en minut med mig själv och umgås med andra människor". Träffa arbetskamrater och skapa ett nät med andra människor som man trivs tillsammans med. Jag har träffat flera stycken jättemysiga arbetskamrater som jag har skrattat och arbetat med. Jag trivs helt enkelt med alla i "stugan"... 
Jag behöver och vill ha arbetskamrater... Det är så otroligt viktigt för mig att ha "detta andra"... Det är ett andningshål i min vardag... 

Revisorn i stan!

I kväll har jag och gubben min varit en sväng till revisorn i stan för att gå igenom vårt bokslut. Eftersom vi har ett brutet räkenskapsår så har vi inte kalenderår utan vi har från juli till juni året därefter. Som vanligt så får vi sitta och ta emot en massa siffror och statistik. Allting går så fort så man knappast hänger med. Man sätter sin "kråka" på papper efter papper och eftersom allting går så fort, får man lita på revisorn. Han har ju gått igenom hela bokföringen och det är ju bara det sista som man gör färdigt. Det är tur att man har ett jäkla sifferminne, annars hade jag nog rest mig upp och gått. Vi har haft samma revisor under alla år, så man har trots allt byggt upp ett förtroende för varandra. Det känns skönt att vi har haft järnkoll på bokföringen. Det är så lätt att börja tvivla på sig själv när man sitter  mot ett proffs. Själv är man ju inte utbildad ekonom, utan jag har blivit upplärd av en gammal pensionär... Vecka efter vecka satt han en gång i veckan och tragglade debet och kredit med mig. Man kan inte lära sig på ett bättre sätt. Han var lugn och trygg och tappade aldrig tålamodet med mig. En riktig klippa var han och jag saknar honom och all kunskap han hade, så fort det kör ihop sig på jobbet. Då är det gott att ha någon bakom sig.
Min filosofi är att man ALDRIG är fulllärd utan det finns ALLTID mer att lära. Tack och lov för annars hade det inte varit mycket spänning i livet. Den stolthet man känner när man har lärt sig att hantera ännu en situation är underbar. Man får en kick helt enkelt. Självförtroendet stiger i höjden och man mår väl... Det viktigaste är att man inte sätter sig själv i ett fack och inte vågar ta tag i nya uppgifter... Och kom ihåg... Allt är bara nytt en gång... Så tro på er själva och ge andra chansen att växa genom att stötta och pusha andra att våga sig på att prova även saker som dom aldrig har gjort innan... 

Nudlar o köttbullar... Hur jäkla nyttigt är det!!!???

Idag hade jag glömt att ta med mat till mig och min dotter som har prao hos oss. Vilken katastrof. Ingen inspiration överhuvudtaget och bara tanken på pizza eller kebab fick det att gå kväljningar genom strupen på mig... Så vad hittaar min totalt utslitna hjärna på. Jo... Nudlar och köttbullar. Så jäkla dumt. Det smakar ingenting utan är ren och skär bukfylla bara. Dottern blev glad men jag sitter fortfarande och undrar vad som hände egentligen.

Jag som inte ens tycker om köpta köttbullar. Det luktar som om någon har lagt av en brakare när man öppnar plastförpackningen och sedan är hela matlusten väck. Nudlarna fick mig att fundera över alla dessa fattiga studenter... Fy fasen för nudlar. Det är ju ingen mat heller. Det mättar för stunden men jag undrar just hur många "döda" kalorier som man har svalt idag... Usch!!! Jag kommer aldrig mer att få ett sådant hjärnsläpp på affären. Kosta vad det kosta vill... Hellre får jag stå ut med en flottig pizza och springa ett par varv runt sjön istället... URK!!!

 Men jag kommer inte att glömma en matlåda i morgon i alla fall... Fram för hemlagat. Finns det något bättre här i världen!!!


Funderingar...

Jag sitter här på jobbet och undrar hur fasen mitt liv blev så här. Jag skulle ju bli någonting stort i livet. Men nu sitter jag här och inväntar en lastbil som jag ska lossa. Ibland blir jag så trött på allt som har med firman att göra. Jag skulle bara vilja ha ett 7-16 jobb som alla andra normala människor. Stämpla in... Jobba med bestämda raster fastslagna. Umgås och prata  med arbetskamrater... Stämpla ut på eftermiddagen och sedan inte behöva bry mig om skiten förrän nästa dag när klockan är 7 igen... Som läget är nu så har man ju firman framför näsan vad man än gör...  Tankarna finns ALLTID där... Beställningar, lastbilar, löner,utvecklingssamtal och träningar med barnen, tvätt och städ... Alltid finns jobbet i bakhuvudet och ligger och gnager... Har man glömt något m.m m.m...
Usch... Idag har jag en riktigt pissig dag känner jag. Men så ville jag inte stiga upp i morse heller. Hela min kropp skrek till mig... GÖR DET INTE!!! Men ändå stiger man upp och sträcker på dom stela lederna och känner hur kroppen har svårt att komma igång... Jag tror jag behöver semester. En resa till lite varmare klimat så kroppen får lite av den sol som den desperat skriker efter. Hösten är min värsta årstid helt klart. Det gör att det som annars kan känna lite motigt blir till ett stort jäkla hinder i vardagen... Det är hopplöst att komma över det...  Men varje gång så verkar jag hitta ett kryphål i det och slinka igenom för att sträva vidare med livet... Trots allt har jag ju 5 underbara, friska barn och både katt och hund. Men dom är kära bekymmer... DOM fyller i alla fall mitt hjärta med glädje varje dag...

Så god morgon alla utslitna själar...

Utvecklingssamtal med ÅK 9

Jag har varit på utvecklingssamtal i skolan idag med min 15 åring. Hon har huvudet på skaft den tjejen. Jag älskar att hon är så pass mogen att hon skippar allt vad grupptryck heter. Hon har bestämt sig för att gå sin egen väg, men det verkar som om hennes kamrater har accepterat detta. Jag önskar att jag var så stark i min egen tro på saker och ting, att man aldrig behövde tvivla på om man har gjort rätt eller inte.  20 minuter innan vi skulle vara där kom jag ihåg att jag var tvungen att fixa en hundvakt till lille Nille. Han kaunde ju inte vara en sam en timme på jobbet. Så det blev som när barnen var små... Jag ringde min lilla mamma... "Kom hit med han bara" blev svaret... Jippie... Jag vet inte om jag har tackar och berömt min lilla mamma nog här i livet. Hon är 86 år och fortfarande en klippa. Jag tror inte hon vet hur man lägger av. Hon hinner inte tackla av hon har för mycket att göra för att kunna stanna av... Och... Har hon inte att göra så skaffar hon sig... Kram till lilla mamma som är den underbaraste mamman som finns. Jag älskar dig för din styrka... Din vänlighet och att du alltid ställer upp för dina barn och barnbarn... Du gav mig möjligheten att  få sitta och koppöa av på samtalet och det behövdes...

Jaha... Idag kom den... Snön alltså!!!

Jaha... Då har då dom första vita flingorna fallit. Jag och Nille tycker nog lika illa om det båda två. Nille vägrar att göra sina behov utomhus eftersom han fryser så han skakar stackaren... Men jag får ta mig i kragen och åka hem och modifiera om ett sådant där täcke som jag har inhandlat i Ullared. Det är alldeles för stort och bandet som ska sitta runt manken på honom hindrar han från att gå. Han liksom styltar fram och är så när på väg att välta gång på gång. Så nu sätter han sig bara ner och gnyr anklagande när jag försöker mig på att hålla honom varm i det här skitvädret. Usch...

Mina skosnören!!!

Jag har upptäckt en favoritsysselsättning hos min valp... han är en hejare på att snabbt och lätt dra upp skosnörena i mina skor. Numera är jag glad att jag inte snubblar hej vilt eftersom dom aldrig är knutna längre. han tuggar och tuggar och ju mer jag försöker undvika honom , ju mer ettrig blir han på snörena. Men nu har jag börjat med att väsa och låta lite konstig när han börjar så nu är han inte så tuff längre... Men jag får nog ladda upp med lite reservsnören från skoaffären... *suck*

Kallt som SATAN

Sitter på jobbet och fryser som faan. Hur snabbt får kylan krypa på egentligen. Man är aldrig redo när den kommer. Snö hos töserna i Jönköping och här har man skrapat rutorna på bilen varje morgon i veckan. Det är till och med så kallt så Nille inte ens vill gå ut och göra sina behov. Dom hittar jag inne här och där... Jag måste modifiera hans dress som ska hålla honom varm ute. Den jag har köpt har ett brett kardborreband under huvudet på han, som gör att han inte kan röra sina korta ben utan att få skavsår. Jag kanske skulle sätta igång och designa hundkläder nu när jag har en levande modell att prova på... HAN kommer inte att bli glad... Men han skakar ju så han håller på att tappa tänderna när han sticker ut nosen... Detta får jag helt klart fundera på mera...

Nille o Jag

Nu har jag haft min llle valp i snart en vecka och han är fortfarande alldeles ljuvlig. Det är inte bara han som ska uppfostras utan jag måste ju uppfostras till att bli en bra "matte" också, så vi håller på och kämpar med varandra. Jag för att lära mig hans signaler och han för att lära sig hur jag tänker och vad jag menar.

Men sakta och säkert så har vi börjat lära oss detta språk, så nu kommer han när jag visslar och jag reagerar på hans läten när han måste ut. .. Han och min kattunge Coco håller också på att lära känna varandra bättre. Dom hoppar och leker för fullt. Ibland när "Nille blir för jobbig så slänger sig katten ner på sidan och grabbar tag i valpen med benen och håller fast honom tills han skriker och vill loss. Då släpper hon värdigt taget och ser skadeglatt på när Nille rusar undan en bit. Men det brukar inte vara länge förrän Nile jagar kattens svans igen. Så håller dom på hela tiden.

På jobbet har ju Nille fått en liten extramamma i schäfern "Easy" som tvättar och håller honom ren. Det ser för himla roligt ut. Det är sådana kontraster mellan denna lilla, lilla valp och schäfern som ser ut att kunna krossa den lille om hon bara ville. Som tur är så är hon underbar mot honom, även om Nille hänger henne i svansen ibland. Hon bara gör en tvärvändnng så han slänger runt och sen har hon sin svans för sig själv igen... Underbart att vara hundägare...

Jag har en valp

Äntligen efter 30 års väntan har jag en liten valp. Det är en blandning mellan pappilon och Japansk spets. Han är helt underbar och heter Nille. Jag fick köpa honom av min dotter som kände att det blev för mycket med 2 hundar medan hon studerar. Jag är så jäkla lycklig så jag vet inte vart jag ska vända mig...Min alldeles egna underbara lille valp

RSS 2.0