Bett av något slag?

Har upptäckt röda prickar på Atlas mage och insida av bakbenen... Lite nervös... Jag avvaktar till i morgon för att se om det kanske bara är knottbett. Det var tydligen mycket därute på ängen. Skulle vilja ha en länk som gick direkt till en veterinärs bedömning. Tänk om man bara kunde ta ett BRA foto och skicka på hur det ser ut och sen få en experts utlåtande på ett kick! Då kan de ju även tala om ifall man bör komma dit för vidare uppföljning eller kontroll!

Stackars lilla vovven min!

Valpkurs!

Idag har vi varit ute på en åker och provat på med att låta valparna spåra och leta... Tänk vad duktiga de kan vara... Min "lilla" pluttegubbe...

Grey is a colour toooo!!!

Jag lånade ut min bil till tösen och så fick jag cykla ner till frissan i hällregnet själv. Vad säger det om min personlighet! Rätt mycket tycker jag. Jag var som en disktrasa när jag kom fram och satte mig i frisörstolen. Den vanliga känslan av lugn hade dock lite svårt att ta sig igenom känslan av de blöta, kalla byxorna jag hade på mig...

Nu till det magiska ögonblicket när jag konstaterar att jag har blivit väääldigt grå i hårfärgen. Det går att färga... Jag vet!!! Men det är ettsabla otyg att vara tvungen att hålla på med var och varannan vecka. I mitt fall så blir det en liten grå ros i hårboten varenda gång som det blåser ute. Man försöker liksom fånga vinden i ansiktet istället för att låta den dela utväxten i bakhuvudet!

Det är inte bara det att man ska köpa hem färgen... Man ska ha någon som hjälper till att ta i den i håret också, så det blir jämt och fint! Sen kostar det ju skjortan, om man ska hålla på att hålla skenet uppe!

De flesta som åker och handlar brukar ju kasta en snabb blick i spegeln hur de ser ut... Jag gör det också... MED vetskapen att när jag passerar dörrarna på ICA så "blåser det till" och frisyren är ett minne blott! Snacka om "fångad av en stormvind"... Varenda gång händer det! Jag har inte hittat en enda affär, mer än den här i byn, som gör att hela huvudet nästan blåser av! Den måste ju bara vara inställd på fel sätt...

Varenda gång, så har man lust att hålla fast håret vid öronen på huvudet! Svårigheten kommer när man ska gå UT ur affären och har händerna fulla med matkassar!!!

Ibland har man tur!

Det är fredag!!!
Det är den mest populära frisersalongen i "byn"... "Salong Eivor". Där har systrarna Maria och Ulrica Hansson vuxit upp och fått utveckla sina kunskaper efter frisörutbildningarna, som har gett dom sådana framgångar i frisörtävlingar utomlands... Och hos deras mor fick jag en tid... hihi!!!
Någon hade gett återbud...

Resultat: JAG kommer att bli klippt IDAG <3

BIG SMILE!!!

Ska det vara så svårt!!!

Så har då lusten och orken att ta tag i studierna gripit tag i mig igen. Jag har de sista 400 p kvar att läsa innan jag blir Undersköterska och kan få anställning inom kommunen. Det är ju egentligen det jag vill göra! Arbeta med människor som har det svårt och som inte är födda med samma förutsättnngar som du och jag! En frisk kropp eller en hjärna utan spöken som ställer till det! Har ägnat flera (jävla) timmar till att försöka få svar på frågor om kurser, distansutbildningar, kursstarter och så det där förbaskade inloggningsnamnet och lösenordet på Medlearns sida som jag fullständigt verkar ha raderat ur minnesbanken...

Bokade in en tid med SYV på gymnasiet för att få lite klarhet i studierna. Upptäckte dessutom att jag inte kan påbörja pluggandet förrän EFTER nyår! Skitkul... Verkligen!!!

JAG VILL ATT DET SKA HÄNDA NUUUU!!!!

Så här ser "kärringen" ut när hon går till kyrkan!

 
Jag har läsglasögonen på huvudet så jag kan hänga med i psalmboken... Hihi
 

Och så några till...





1 fotot på Atlas i min blogg!

Så har jag äntligen laddat ur fotona ur min Iphone, så jag har kunnat dela med mig av dom. Det har inte gått att skicka via MMS eftersom dom har gjort om på blogg.se Men HÄR är ett foto på raringen!

Så här ÄR livet... Acceptera det!

Börjar dagen undrbart bra genom att flyga ihop med min dotter, sådär halv sju på morgonen... Allt jag skriver om den händelsen!!!

Sen skulle jag ut med hundarna i regnet och det var väl liksom där det tog stopp... JAg har alltså skaffat mig en Cane Corso valp som INTE tycker om regn! Jag fick ner han från altanen så att han gjorde "nr 1" och när det var klart så kastade han sig mot altanen för att komma in igen! Jag hade själv lite bråttom så jag gick efter.

Efter en stund så hittar jag honom i sovrummet vid altandörren och jag inser att NU... NU kanske han skulle ta sig ut i regnet så jag inte behövde vara rädd att hitta en hög på golvet någonstans... När jag tar fram kopplet så springer han iväg till sin sovplats och placerar ner sin kropp på ett sånt sätt som gör att man blir så där riktigt T U N G och otymplig! Jag fattade då beslutet att jag inte fick ge mig utan jag tog resolut tag i honom och bar ut han utanför altanen! Då kastade han sig in mot husväggen för att söka skydd under taket som stack ut... DÅ tappade fru Nilsson tålamodet och lyfte upp honom och B A R upp han i backen bakom vårt hus för att nå resultat om man säger så... Gick inget bra... Atlas gnydde och hade svansen långt in under magen... Behöver jag skriva att det inte blev något resultat att skryta med den här morgonen!!!

SABLA hundskrälle!!! (med kärlek sagt naturligtvis!!!)

Saknad!

Började fundera över hur åren har passerat och hur stora barnen har blivit. Man märker av att det är svårare och svårare att leda dem rätt eftersom de flesta är över 18. Det är ju livets gång... Men jag behöver INTE tycka om det!
Ibland skulle jag vilja skaka om dom och be dom tänka efter en gång till innan de fattar beslut som påverkar dom väldigt länge! Att i ena stunden inte få göra vad man vill , för att i nästa stund ha total kontroll över ALLT... Ekonomi, skola, boende... osv

Då inser man att det borde finnas en övergångstid för att hjälpa både barnet och föräldern att acceptera förändringarna som kommer med det magiska datumet då man blir myndig...


3 Månader idag!

Idag har det gått 3 månader utan cigaretter... Vet inte var tiden har tagit vägen? Det har gått otroligt bra att sluta. Mycket beror nog på min fruktansvärda tjurskallighet tror jag!
Men ska man vara ärlig så spelar det ingen roll hur eller varför jag har klarat av det! Huvudsaken är ju ATT jag har lyckats att hålla mig rökfri i ca 90 dagar...

Så Hipp... Hipp... Hurra... Ingen mer rök ida'...

Hihihihi

Viktkurva!

Japp... Som kvinna kan jag känna att det är tur att vi inte har samma viktuppgång som min valp...!

På en månad har han gåt upp från 15,5 kg till 21,5 kg??? En viktuppgång på 6 kg alltså! Valp... 4 månader... 21,5 kg!

Hjälp vad har jag gett mig in på! Har anmält oss på ytterligare valpkurs idag hos tranemojyckarna!

Behövs nog diciplinära förberedelser, tror jag... *Nervöst skratt*

RSS 2.0