Saknad!

Började fundera över hur åren har passerat och hur stora barnen har blivit. Man märker av att det är svårare och svårare att leda dem rätt eftersom de flesta är över 18. Det är ju livets gång... Men jag behöver INTE tycka om det!
Ibland skulle jag vilja skaka om dom och be dom tänka efter en gång till innan de fattar beslut som påverkar dom väldigt länge! Att i ena stunden inte få göra vad man vill , för att i nästa stund ha total kontroll över ALLT... Ekonomi, skola, boende... osv

Då inser man att det borde finnas en övergångstid för att hjälpa både barnet och föräldern att acceptera förändringarna som kommer med det magiska datumet då man blir myndig...


Internationella kvinnodagen?

När jag skjutsade min son till skolan idag, så nämnde de internationella kvinnodagen på radion. Sonen blev lite fundersam och undrade vilket datum "internationella mändagen" inträffade... ? 
Hmmm... Ja... Det är väl de andra 364 dagarna på året, sa jag. Tror inte han var så nöjd med det svaret, men vad annars finns det att säga!  Det finns ju ingen specifik dag som den inträffar på! Men det var ändå rätt härligt att han tänkte tanken...

Heléne.. Stanna hemma!!!

Efter en härlig helg med alla mina familjemedlemmar hemma och glada, så närmar sig tiden för när Heléne ska dra sig ner till sin skola i Halmstad igen. Och jag känner instinktivt att: JAG VILL INTE!!! Jag vill ha henne hemma... Hennes härliga skratt och sjuka humor saknas mig när hon inte är här. Hon kommer bara hem varannan vecka nu för tiden och helgerna går så fort... Alldeles för fort!!!
Samtidigt så älskar man att höra om de tokigheter som hon är med om på skolan... Traktorkörning... Travkörning... Ridlektioner och så mycket mer!!! Alla hade så roligt igår! Nu sitter jag här med en klump i magen och vet att hon måste åka...
JAG VILL INTE!!!

Min sons humor!!!???

Sitter i bilen på väg till skolan när min son drar ett skämt... "Vems fel är det att mannen körde på kvinnan???". "Va?" svarar jag förbryllat... Min sons svar: "Mannens... Han skulle inte kört i KÖKET!?!?"... Sen skiner han upp och säger med ett leende: "Seeexiiistiskt!!!... Förlåt!"

Så nu undrar jag hur det här ska sluta? Han är nyss fyllda 13 och ser redan på mannen, respektive kvinnans roll i hemmet på något vanskapt, snedvridet sätt.. Men med glimten i ögat... Här krävs det HERRENS TUKT OCH FÖRMANING tror jag... Eller också får jag sluta skämma bort honom. Det är ju också ett alternativ förstås!

Suck...

Pilspets i hjärtat!

Precis så känns det om man får en föraning om att något av ens barn har det jobbigt. Man kan inte göra ett skit, utan man kan bara avvakta och se vad som händer...Några bor inte hemma längre. En del längre bort än andra. De börjar bli vuxna och man kan inte skydda dem längre... Jag saknar att ha kontrollen och att kunna krama om mitt barn om det mår dåligt... Att kunna viska de där tröstande orden "Det blir bra... Jag finns här..." Att vara den där axeln att ta stöd emot, om det är extra tufft och man känner sig ensam och utsatt. Det är inte lätt att vara förälder i dagens samhälle...  I alla fall inte om de har flyttat hemifrån och man ska släppa taget, men man slutar väl inte älska sina barn vid en viss ålder.. 

Kärleken till dom finns ju ständigt där, inlindad i bröstkorgen... Därför känns det som en pilspets tränger in i hjärtat, när det händer någonting som man inte kan påverka eller förhindra...

Mot Plönningegymnasiet då...

Jaha. Då ska vi se?

Jag har en dotter som ska passera 3 olika län för att ta sig till skolan. Älvsborgs... Jönköpings...Hallands... Med buss och tåg? Då är frågan: Var och hos vem köper man biljetten till detta när det är tre olika bolag som kör? Idag kör jag henne, men jag måste ju lösa detta... Dom börjar sent på måndagar eftersom de inte vill ha dit elever på söndagar som bor på skolan, men det underlättar inte när man bor så här... Kollar på lite tidtabeller och jag har nu förstått varför man inte använder sig mer av kollektivtrafiken... Finns det inget som heter Sverigekortet? Det hade varit en jäkla bra ide.... Morr!!!  

Föräldrarollens positiva sidor...

Undrar hur många föräldrar som har dragit en lättnadens suck med ett leende på läpparna när de stängt ytterdörren efter sina skolbarn idag? Skolstart = rutiner!!!

Många tänker nog nu: "Aldrig!"... "Va???", säger jag då något skeptiskt...

Barnen hemma har i alla fall vänt på dygnet och oftast är det jag som förälder som har slocknat först. Ensamtid att prata med sin gubbe har det inte varit tal om. Man har irriterat sig på att dom har sovit länge på morgonen då en annan har segat sig upp med svullna ögon och håret åt alla håll och kanter, slängt åt sig en matlåda ur frysen, förbannat springet i köket på natten och gett sig iväg till jobbet. Det är klart att barnen har haft energi till att hålla sig vakna på kvällarna. Tyvärr, så är ju sommarlovet längre än den normale Svenssons semester. De flesta barnen har datorer som de sitter och ägnar timmar åt att spela på. Många gånger så spelar de på de sena timmarna på dygnet, då vi andra är ovetandes om deras sena nattvanor. Då väcks min fråga??? Är jag en dålig förälder??? Är det verkligen bara jag som välkomnar skolstarten med ett demoniskt leende på läpparna???


Känns bättre nu!

Nu känns det mycket bättre när det gäller min dotter och hennes internatboende. Det var tydligen bara tufft första natten i eget boende. Det är ju inte så konstigt egentligen heller... Vem känner sig inte ensam och övergiven när man blir strandad bland en hel den okända människor. Som tur är så har ju ungdomar lättare att acklimatisera sig än vad vuxna har...

Nu ser jag fram mot goda studieresultat från den där unga damen nere i Halmstad... Jag hoppas att hon förstår vilket ansvar det är att bo själv. Man måste kunna säga nej till vissa saker och använda sitt förstånd hela tiden. Under tiden så strävar jag och Baywatch vidare med våran relation. Den hästen är bara för underbar. Nu frustar han och pustar när han ser att jag kommer. Om han inte är sur förstås för då blänger han bara. Det ska bli så skönt när min andra dotter som har sommarjobbat som arbetsterapeut i Halmstad kommer hem i helgen för att bli kvar på hemorten... Hon ska ju på arbetsinterju i morgon... Hoppas... Hoppas... HOPPAS!!!

Sen har jag ju skolstart på min son i morgon... Undrar just hur mycket jag har glömt att skaffa till honom innan den drar igång. Han har ju vuxit som om han stått i gödningsmedel hela sommaren. Antagligen så krävs det en sväng till stan för att åtgärda det problemet redan nu i veckan... Kanske hittar något till mig själv också... Vem vet?

Det här blev lite om allt möjligt som svävar runt i huvudet just nu... Ha en bra dag allihop... Det ska jag ha!!!

Varför hör inte ungen av sig!!!

JAg ÄR sjåpig... Jag VILL vara sjåpig!!! Och jag FÅR vara sjåpig!!!
Det har nu gått ett dygn sedan jag lämnade av min dotter på internatet i Halmstad. Har hon hört av sig...??? Nej, naturligtvis inte... Man kan ju inte vara mammig och riskera att någon får syn på att man ringer morsan det första man gör. Hon kanske måste "kolla" av hur de andra ser på det här med sjåpiga morsor, som inte har vett på att ta det lugnt och låta dom utvecklas och bli egna individer ifred... Aaargghhh!!! Jag kom på i natt att hon troligtvis inte fick med sig ett par gummistövlar och regnstället ner. Det är väl en väldigt bra "bra-att-ha-grej". Tanken kom över mig när jag vaknade av att det regnade så förbaskat utanför sovrumsfönstret...
Jag är en ynklig liten mes som borde lägga av att sjåpa mig... Jag vet det... NU har jag släppt det. Hon hör av sig när hon kan och har tid... "Mutter---Mutter"

Snart dags för ett pass igen!

Nu är det dags att gå iväg till jobbet för att göra sommarens första  24-timmars pass... När man skriver 24 timmar så låter det som väldigt länge, men jag känner att man går in i en annan värld och man följer rutinerna och dygnsrytmerna som finns där. Man släpper vad man har hemma under dessa timmar och tur är väl det. Det är väl kanske barnen som kan känna att det är en lång tid, men dom klagar inte... Än i alla fall!!!
Så jag får säga att de är duktiga de små liven. Eller små och små??? Man kan tro att jag lever i det förflutna. Jag har inge småbarn längre. Det är bara jag som inte vill låta dom bli stora än. Jag är inte redo för att släppa taget om dom, inte för att de inte skulle klara det, utan det ligger helt själviska orsaker bakom mitt tänkande. Efter att ha haft 25 år med barn så kommer det att bli tomt den dagen som de inte finns här hemma längre....
Hu vilken otäck tanke!!!

Missat bussen ...igen???

Vilken duktig liten dotter jag har. Hon har missat bussen till gymnasiet 2 gånger den här veckan (måndag o tisdag) ... Snöpliigt eller hur... Idag så skickar hon mig ett SMS och talar om att hon har missat bussen HEM från skolan... Blir man glad då. Nej,,, Jag blev fly förb....d och bestämde mig för att jag minsann skulle hämta henne, så hon inte skulle tro att det var okej att stanna kvar där hon var... Vi kan ju inte ligga och köra 6 mil extra varje dag för att hon har svårt att passa tider... Så jag åkte dit... Ringde upp henne och bad henne möta mig vid stationen, sen åkte jag till Granngården och strosade runt i godan ro... Hihi... Efter en 15-20 minuter så ringer min mobil och en huttrande dotter frågar "var jag håller hus"??? "Fryser du än?" frågar jag lent"... "Ja... Jag fryser som faan", blev svaret... Då svarade jag lika lent igen... "B R A... Då kommer jag strax"... Då förstod hon att mammor inte alltid är att leka med... Förhoppningsvis tar det i alla fall 1 vecka innan hon missar bussen igen... Moooaoooaoahahahahawwww...

Ahhh... Solen skiner!!!

Så rackarns härligt. Solen skiner utanför och jag sitter inne och jobbar. Härlig kombinationen??? Nej!

Idag är det dags för grabben att bli av med gipset på sitt ben. Så härligt det ska bli. Nu ska JAG köra med honom ett tag istället för tvärtom... Moahahaha... Hämden är ljuv som de säger.... Ska bli riktigt kul att ge igen...

Så i morgon tar min dotter examen och är sedan licnsierad arbetsterapeut efter 3 år på högskola. Fasen vad tiden går och vad stolt jag är över henne... Stort grattis till dig gumman... Det ska firas i dagarna två...


Prova på på Plönningegymnasiet!

Ja då bar det iväg ner till Harplinge som ligger utanför Halmstad idag. Tösen och hennes kompis är båda intresserade av att söka dit och så blir det nog. De fick både prova på att köra travare och att rida på deras hästar i ridhuset. Dom fick massor av information och även kolla runt på anläggningen. Det blev en heldag där nere så vi var inte hemma förrän kl var 5 på eftermiddagen. Då var det bara att kasta i sig mat och sen upp till stallet igen för att mocka hos Bullen medan Helene hade hoppträning för en hopptränare. Så den här dagen har flugit iväg i hästens tecken, så nu avslutar jag både dagen och inlägget med att dra något gammalt över mig och stänga mina blå... God Natt...

Frusit häcken av mig!

Vem har sagt att det är lätt att vara förälder???
Jag har tillbringat kvällen i ett iskallt ridhus och tittat på min dotters ridlektion. Man tinar ju inte upp på flera timmar efteråt. Men vad duktig hon har blivit. Så i morgon bär det av mot Plönningegymnasiet (hästgymnasium) för att kolla in den skolan, hästarna och inackorderingsmöjligheter på plats. Jag hoppas nästan att hon ska avsky stället så hon inte väljer att bo så långt hemifrån. Men man måste väl släppa taget och låta dom flaxa med sina vingar så gott det går... Hon vet ju vart hon ska ta vägen om hon störtar...
4:e barnet som ska välja gymnasium och samma ångest drabbar mig varje gång... Fy fasen vad tungt... Dom verkar dra sig längre och längre hemifrån och jag tycker inte om det.

Gipsad grabb...

Jag har nu efter 25 år som mor fått uppleva ett gipsat ben i mitt hus. 4 äldre systrar har inte lyckats med grabbens bravader. Min son var på inomhuscup och jag kunde inte vara med. Så min man och son drog iväg på morgonen med glatt humör för att spöa alla andra lag i cupen. MEN... Cupen slutade med ambulansfärd för min son till ett sjukhus för att genomgå röntgen och sedan gipsning av vänster ben... "No more" fotboll där på ett tag, inte...

 Så från att ha varit  mamma till en 12 årig aktiv och  självständig grabb, har jag nu blivit mor till en 12 årig liten tyrann... Helt plötsligt så har jag gått från mammarollen, till att vara betjänt åt den lille rackaren... (Kanske inte så stor skillnad på de två begreppen, när man tänker efter... Hmmm??? Mamma... Betjänt... Mamma... Betjänt... Hmmm igen ) 

Det är bara att konstatera att grabbar är mer olycksdrabbade... Mer nyfikna... Och dom tar beslut utan att tänka efter vad konsekvenserna kan bli. Men det är väl det som är tjusningen med att vara förälder... Finns ingenting i livet som man kan förutsäga längre. Varje dag är en ny utmaning och det är bara att bita ihop och möta den med "hornen" nedfällda, redo för strid...

Hahahaha... Snacka om filosofiskt inlägg... Lika bra att jag går och lägger mig, för nu håller jag nog på att spåra ur igen...
Krya på dig lillgubben ... Älskar dig!

Om man skulle...???

Japp.. Jag tror jag åker hem och välter på sängarna så barnen ramlar på golvet... Det är väl inte konstigt om dom ligger hela dagen om dom är ute på facebook klockan 3 på nätterna... Är det verkligen normalt??? Suck! Antagligen verkar det vara så, eftersom dom har någon att skriva med vid den tiden på dygnet... Någon fler förälder som skulle tänka sig att sätta tidlås på datorn åt ungarna???

Jag vill verkligen ha igång skolan igen... Rutiner säger jag bara...

Underbart att höra... Eller?

Min son (12 år) ringer mig på jobbet och frågar:"får jag använda den där maskinen som snurrar runt med knivar i". (chokladbollstajm, antar jag?)"Va", säger jag... Du säger min son: "Ja, du vet... Jag ville du skulle veta det ifall jag behövde åka ambulans eller så sen... Blir man som mamma lugn... Näeej... Skulle inte tro det.! Men han måste lära sig någon gång och eftersom barn är mycket försiktiga när dom får eget ansvar, så svarade jag "javisst"... Så nu sitter jag här och väntar på att han ska ringa och tala om för mig att han fortfarande lever ... Suck

Muskampen... Hihi

Vilken underbar morgon jag har haft idag. Jag har fortfarande svårt att hålla mig från att le stort... Morgonen började lite tumultartat med att min 15-åring kommer nerrusande från övervåningen och förbannar våran "söta" katt. Hon hade nämligne hoppat in genom hennes fönster med en levande mus i munnen. Den stackaren tappade hon ju taget om varvid den kastar sig undan från kattens sylvassa farliga käft. Ett vilt tumult utbryter alltså på morgonkvisten och min dotter rusar ner till MIG och ber mig ta hand om problemet... "Stäng dörren och låt katten sköta det", säger jag bara. Då tvärvänder min dotter och vrålar "Åååååhhh" och slänger igen dörren som går upp till ovanvåningen.

Efter en stund kommer min 16-åring nerrusande och skriker att den jä..a katten har släpat in en levande mus som springer omkring på HENNES golv som katten jagar febrilt... "Ta hand om den", skriker hon hysteriskt (med en glimt i ögat)... Jag svarar akrattandes "Aldrig i livet... Det där får du lösa själv"...  Samtidigt kommer dotter nr 1 i den här historien ner och kastar sig om halsen på dotter nr 2 och skriker "Tack... Tack... Tack!!!". "Vad fasen tackar du för" fräste hon efter kramen . "Råttan är inte i mitt rum längre"... Tur hon sprang fort som sjutton för att rädda sitt skinn... ... Då springer alltså dotter nr 2 upp i ilska med en hel del svordomar som ekar mellan väggarna i huset... Sen efter en stund inträffar... TYSTNAD!!! 

Sen kommer 16-åringen ner med en värdig hållning och talar om att "Musen har fått göra en störtdykning från balkongen på ovanvåningen och gått till de sälla jaktmarkerna... 


Men om jag tycker att det var en kaosartafd morgon??? Vad ska då den stackars lilla musen ha tyckt...??? Hihi


Katten och dess fångst!

Så ringde då min dotter mig på jobbet och är snarlikt hysterisk och talar om att vår katt har kommit in med en näbbmus. Problemet som jag förstod av vårt samtal var att musen levde och sprang omkring därhemma... Lung, sa jag... Låt katten ta hand om den. Hon ger sig inte i första taget... Så nu sitter min dotter på altanen och katten och näbbmusen är inne... Borde det inte vara tvärtom??? Hihi 

Nostalgi tripp i köket!

Alla barnen samlade och nu har dom hittat gamla CD skivor från förr med "smurfarna" som spelas... Skratten ekar och man blir bara glad... Hahaha... Väntar bara på att dom ska hitta skivan med "Du ska inte stoppa köttbullar i näsan Marcus"... Då bryter jag ihop. Hur många gånger har man inte hört den...

Tidigare inlägg
RSS 2.0