Söndag... Vad hjälper det???

Ja... Hela tiden är det något som ska göras, antingen här hemma eller på jobbet. När ska man komma ikapp egentligen??? Jag önskar att man kunde få alla dessa söndagar som går åt till att komma ikapp med vardagen i en timbank, för att kunna utnyttja vid ett senare tillfälle. Hmmm???  Det vore ju inte så dumt när man tänker efter.
Äsch... Ännu en gnällig söndag men det är bara att bita ihop och gilla läget!!!! God morgon på er alla!

Nervkriget är över!

Runt hela fabriken har det varit en skridskobana med blankis som har varit ett stort bekymmer för mig idag på morgonen. Jag har väntat på vem som skulle komma först: Killen som skulle grusa vändplan eller lastbilen med gods som jag ska lasta av. Så min lättnadens suck när äntligen jag ser att grusningen kom först så drar jag en lättnadens suck.  Det är faktiskt först nu som jag inser så orolig jag har varit över det. Det är inte lätt att vara beroende av andra, alla gånger. Det är ju inte bara hos oss som isen ligger blank och såphal på backen. Det har ju drabbat de flesta nu när det töar så det forsar ena dagen och fryser nästa. Men nu kan det komma en hel karavan med lastbilar om det vill... Jag är redo!


Nej... Nu vill jag verkligen ha sommar... Jag bryr mig inte ens om ifall det regnar, så länge det inte kommer mer snö...  

Jag undrar???

Jag sitter här med två underbara hundar på jobbet. Det är så skönt att ha dom inne på kontoret när man arbetar självsom jag gör hela dagarna. Man känner sig lite säkrare eftersom dom vaktar kontorsdelen när jag är inne i fabriken. Det är ju så mycket skit med inbrott och dylikt så det är bara positivt. Problemet är när jag jobbar  där inne så kanske jag inte ser om det kommer någon som inte vågar öppna och kliva på. Så nu sitter jag här och håller utkik efter en bil som ska hämta lite material. Lite tråkigt, men hellre det än att hundarna ska skrämma livet ur någon stackars sate... Hihi


Det spruckna röret!!!

Det var väl inte konstigt att det sprutade vatten som en kaskad i  fabriken...
Men som med allting annat så ska det fixas i ett nafs... Gubben har redan börjat med reparationen som ni förstår. Så skönt att han är händig ... Tänk att behöva leja bort allt som "kraschar"...

Smarta försäljare...

Har precis lagt på luren efter att ha blivit uppringd... förbrukningsvaror??? Jag svarar snällt (faktiskt) att jag inte är intresserad... "Diskar ni inte?" kommer en fråga... VA??? "Jo, sa jag men om jag behöver så orkar jag springa ner till affären och köpa en flaska diskmedel en gång halvåret"... Hmmm... (där fick han väl så han teg... Trodde jag)... Varpå frågan kommer"Men behöver ni inte diskmedel eller tvättmedel och  sånt hemma då??? Vi kan ju fakturera företaget?" säger han då... "Nej du lille vän", svarade jag... "Sånt sysslar vi INTE med på det här företaget."... Så han svarade bara "Ja ha" och lät lite snopen innan han la på luren...  Och jag kände mig bara bra!!!

Försöker få nåt vettigt gjort!!!

Det är INTE lätt att få något vettigt gjort på det här stället. Jag har sprungit för att svara i telefonen, kokat kaffe (måste man ju ha), rastat valpen. (blir ju en massa merjobb annars =)... Men ska jag vara ärlig så har musten helt gått ur mig.

Jag vet inte om det har med vädret ute att göra eller om jag bara saknar mina stora barn... den äldsta ska ha en muntlig tenta i morgon och jag önskar henne ALL LYCKA!!! Min näst äldsta skickade ett roligt MMS för en stund sedan och nu är dom tydligen på väg hem hit... Så underbart roligt det ska bli... sällskap är aldrig fel... Men, men... Har en halvtimma kvar att jobba idag så det är bäst att jag sätter fart igen. Även om jag vet att telefonen kommer att ringa igen så fort jag har gått ut i fabriken... Suck!!!

Klump i magen!!!

Sitter här och har precis fått reda på att min arbetskamrat har kommit in på en utbildning och hela jag sjönk ihop. Det har arit så roligt att ha henne på jobbet den här tiden. Någon att prata och skratta med. Det känns jävligt tufft just nu. I och för sig så unnar jag henne verkligen detta och det har jag sagt till henne också. När hon tvekade så sa jag till henne att det var klart hon skulle ta det. En chans i livet att göra något man verkligen vill och hon är verkligen värd det... Hon är superduktig helt enkelt. Dessutom är hon rolig att umgås med. Så även om jag känner en stor tomhet inom mig så önskar jag henne lycka till av hela mitt hjärta...

Faan gjorde ju fel på debet o kredit på skattedeklarationen...

typiskt mig... Jag har vänt på kolumnerna på Ingående och utgående moms på inköp gjorda från utlandet... Detta har då resulterat i krångel med skattemyndigheten. tack och lov så har dom varit väldigt förstående och dom har nog skrattat en och annan gång åt mig. Jag kan ju inte hålla käft utan säger som det är... Förlåt men..."Jag har varit så jävla klantig!!!" Jaja... Det går väl att rätta till...

Tänt var det här...

Dök in på jobbet ovanligt tidigt idag och började med att tända upp eld i pannan... Bara tanken på när det blir kallare ute får det att krypa inom mig. En period av regnig höst och kall vinter ger mössa och vantar på inom hus, eftersom jag måste elda innan vi har värme i fabriken... Brrr säger jag bara...

Nu har det hänt igen... Suck

Cyklade förbi jobbet igår natt och ser att ett fönster har blivit sönderslaget igen... Jag blir så jävla trött på denna ständiga vandalism. Man har ingen möjlighet att skydda sig. Det är jag som står som ägare som får betala för någon annans förstörelselusta och tristess. Jag tror att det ingår i deras livsstil att sabba för "vanligt" folk. Medelsvenssons ska bara ha det... Jag har till och med funderat på en "tipspeng"... Man orkar snart inte bry sig... Usch vad deppig jag blir.... Suck!!!

Rostat ihop under ledigheten...

Jag hatar att inte ha full kontroll på jobbet. Efter 2 veckors latande har jag förträngt det mesta som har med jbbet att göra. Därför sitter jag nu där jag sitter med ett stort frågetecken över mig... Ring 118 100 och fråga vad du vill!!! Skulle inte tro det. Det är bara att ta nya tag och damma av cellerna som har rostat igen i solen... Så nu har jag gjort en massa beställningar som var på upphällningen. Tråkigt... Det innebär ju att det kommer att rasa in en massa fakturor som ska tas om hand om också... Men nu låser jag snart igen dörren och går till mitt andra jobb.... Mysigt...

Tidig morgon...

Vakna i morse med ett ryck och gjorde som dom flesta som väntar på sin semester... Jag blängde på mobilen och hade lust att slänga den i väggen... "Gubben" var överlycklig, eftersom han för en gångs skull klev upp och kaffet redan var färdigt... Somnade inte förrän klockan 2 i natt... Det kröp i benen så jag vred och vände mig oroligt ända tills jag kastade mig upp och tog en alvedon. Det stoppade rastlösheten i benen och tack o lov så somnade jag... Trött som sjutton mötte jag min arbetskamrat i dörren på jobbet... Vi var två som hade haft en dålig start på dagen... Annars så rusade dagen på som vanligt. Nu har man fått in rutin på det mesta igen. Jag var lite ringrostig sedan förra sommaren... Nya boenden och ändrade rutiner... Men... Men... Nu är det dags att kasta mig iväg till nästa jobb, innan jag tar en fika med min kära brorsdotter... I kväll ska jag ta det lugnt eftersom jag ska jobba tidigt i morgon bitti igen... 

Som sagt var... "Jobbar här...Jobbar där... Ingen i familjen... Vet var jag är..." *fniss... Läses med rim*

Nedsparkad postlåda.... Igen!!!

Jag visste det...
Imorse när jag svängde upp mot jobbet, så ser jag spåren efter lite "lättare" vandalism...  Blommor som lagts i en ring i rondellen.... En skylt som ligger på gräset i stället för att hänga i sin kedja som den brukar... Grannens postlåda som står till bucklad på deras stentrappa isället för på stolpen där den brukar höra hemma... Då vet man att man inte har kommit undan "nattens drägg"... Naturligtvis så finns inte vår postlåda kvar på väggen heller... Den finns ingenstans att hitta heller... Bortsparkad och gömd eller slängd någonstans...

Påskhelgen så var det skolan som var objektet för skadegörelsen...

Samtidigt som jag blir så jäkla ledsen så är jag glad att det inte har slagits sönder ännu en ruta på fabriken...

Varför gör någon så här???
Varför är det okej att förstöra andras egendom???

Man blir bara så trött på dessa meningslösa förstörelsetåg som väller fram på bygden... Det är ju vi invånare i kommunen som får stå för kostnaden... Suck!!!



Telefonförsäljare!!!

Jaha!
Idag har jag fått stänga av maskinen inne i fabriken för att svara i telefonen 4 gånger på förmiddagen... JÄTTEKUL!!! När man väl springer till telefonen för att hinna svara innan dom lägger på,  så är det oftast en försäljare av något slag.
Har vårt företag en stjärna i kanten för tillfället, som får dom att ringa just nu... Det kostar oss mer att stänga av maskinen och att springa och svara än vad vi tjänar på deras erbjudanden... Så visst fa.n blir man sur till sist...

Speciellt när det ringer en gång och när man svarar är det ingen där... Men du kan ge dig tusan på att det inom kort ringer en försäljare som har kollat upp att du är hemma medans dom pratar med en annan kund/ eventuell köpare. DET tillvägagångssättet driver mig över kanten ibland...

Jag vet att det inte är försäljarnas fel. Dom jobbar på provision och vill ju arbeta effektivt... Oftast är dom jättetrevliga och har ingen aaaning om varför man blir så förbaskat trött. Dom har ju ingen aning om hur det ser ut på mitt jobb...

Tröttsamt är det i alla fall. OCH NEJ... Man kan inte ha en bärbar telefon ute i fabriken eftersom makkinerna för sånt liv...  Oftast MÅSTE vi gå ut ur fabriken...

Distans till livet!!!

Nu har jag varit iväg ett par timmar och jobbat på ett gruppboende. Man blir så glad när man kan hjälpa någon annan. vardagliga bestyr som andra tar för givna. Jag blir glad när man ser in i deras ögon att dom är tacksamma för den hjälp och det stöd dom får. 
Många som har ett handikappat barn eller annan närstående med ett lättare förståndshandikapp känner att dom sviker individen när dom ordnar ett eget boende åt dom. Man kan inte orka hur mycket som helst. När man går efter ett rullande schema så kan man gå ifrån och sedan komma tillbaka med nya krafter. 
Släpper man inte taget och tar emot hjälp så är det lätt att bränna ut sig!!!
Jag är glad att jag får chansen att komma dessa människor inpå livet. Dom har så mycket att ge...

RSS 2.0